Kommerskollegium | National Board of Trade Sweden

Västra Götaland är den region som bidrar mest till Sveriges varuexport. Det visar ny statistik framtagen av vår utredare Linn Lindmark. Regionen stod för nära 30 procent av Sveriges totala export. I förhållande till sitt invånarantal är också Västra Götaland den region som bidrar med mest exportvärde, följt av Blekinge och Kronoberg.   Sverige är ett litet, exportberoende land. Därför är det viktigt att förstå hur vår handel med omvärlden ser ut. Statistiken för Sveriges totala export och import tas fram av statistikmyndigheten SCB, men på regional nivå har handelsstatistiken hittills varit begränsad.   Kommerskollegium har nu beräknat exporten baserat på var företagens arbetsställen och anställda är geografisk placerade. Statistiken visar skattningar av regionernas varuexport, åren 2013–2023.   Totalt, för Sverige, uppgår exporten till 2 095 miljarder kronor.   • Västra Götaland exporterar mest, 498 miljarder kronor (28 %). • Stockholm står för 392 miljarder kronor (22 %). • Skåne exporterar för 153 miljarder kronor (9 %).   Det är inte förvånande att de tre största länen också bidrar mest till exporten i absoluta tal.   Sedan 2013 är Västra Götaland och Blekinge de regioner som har haft den största procentuella ökningen. Där har exportvärdena ökat med cirka 118 procent respektive 113 procent. Dessa siffror är dock angivna i löpande priser, vilket innebär att inflationen, särskilt efter 2021/2022, har bidragit till en del av ökningen.   Över tid har samtliga regioner ökat sin varuexport. Under 2020 skedde en tydlig nedgång för många regioner, men varuexporten har återhämtat sig väl sedan dess. Mellan 2020 och 2023 ökade exportvärdet i Stockholm och Västra Götaland med 120 miljarder kronor (44 %) respektive 200 miljarder kronor (67 %). Samtidigt hade Gotland den största procentuella ökningen under samma period, där exportvärdet fördubblades från 616 miljoner till 1 236 miljoner kronor.

Fler ukrainska livsmedel kan snart finnas på svenska butikshyllor! I veckan välkomnade Kommerskollegium 20 ukrainska livsmedelsproducenter till Stockholm. Som en del av EU:s stöd till Ukraina har vi utbildat företagen om svenska marknadsförhållanden, lagstiftning och praktiska förberedelser för export. De har träffat nyckelaktörer som Axfood, ICA Gruppen, Arvid Nordquist HAB och Coop Sverige för att få en fördjupad förståelse för den svenska marknaden. – Vi ser stor potential i den svenska marknaden och hoppas att detta leder till nya samarbeten, säger Viktor Kvashenko, deltagare från företaget Wanted Vegan. Initiativet gynnar både ukrainska företag och svenska handlare. De utvalda företagen erbjuder högkvalitativa produkter som konserverade grönsaker, proteinbars och drycker. Genom att introducera nya produkter från Ukraina skapas affärsmöjligheter samtidigt som det bidrar till Ukrainas ekonomiska återhämtning. Under besöket har företagen deltagit i seminarier om prisstrategier och försäljningsprocesser samt besökt svenska butikskedjor och distributörer. – Vi har redan etablerade exportsamarbeten, men att få direktkontakt med svenska handlare ger oss värdefull inblick i vad som krävs för att nå ut här, säger Sergiy Klimov, från företaget Berryland LLC.

Svenska företag som förvärvats av utländska företag minskar sina utsläpp och använder mindre energi. Framförallt är det de mest miljöbelastande företagen som minskar sin påverkan. Det finns alltså inga miljöaspekter som talar emot utländska direktinvesteringar i Sverige. Det visar en ny rapport skriven av Ebba Lundqvist, Erik Merkus och Patrik Gustavsson Tingvall. • Erik Merkus, vad handlar utredningen om? Vi har undersökt om det blir några miljömässiga effekter på företag som förvärvas av utländska investerare. Specifikt har vi granskat två olika typer av miljömässiga effekter efter ett utländskt förvärv: hur mycket företagen släpper ut och hur mycket energi de använder i sin produktion. • Vad har ni kommit fram till? Vi kan se att svenska företag som förvärvats av utländska företag minskar sina utsläpp och använder mindre energi. Det är framförallt de smutsigaste företagen som minskar sin miljöpåverkan. Det finns alltså inga miljöaspekter som talar emot utländska direktinvesteringar i Sverige. Dessutom kommer vi fram till att utländska företag inte selektivt riktar in sig på att förvärva svenska företag som redan ligger i framkant vad gäller energi- och koldioxidintensitet, utan att svenska företag i allmänhet är attraktiva investeringsobjekt. • Vilka är de viktigaste lärdomarna? En av de viktigaste lärdomarna från den här rapporten är just betydelsen av utländska investeringar för den gröna omställningen. Sveriges mål att bli en nettonollekonomi till år 2045 kräver stora investeringar i koldioxidsnål och energieffektiv teknologi. Utländska investeringar spelar en roll i denna omställning, och är avgörande för att svensk industri ska kunna behålla sin konkurrenskraft. Ett öppet och transparent investeringsklimat kan stödja och påskynda den gröna omställningen genom att tillhandahålla utländskt kapital för de nödvändiga investeringarna. • Hur skulle ni vilja se att resultaten från rapporten används? Resultaten visar att fördelarna med investeringar sträcker sig bortom den ekonomiska sfären – till att även omfatta miljömässiga aspekter. I en tid då säkerhet står högt på agendan är det viktigt med bevis som stärker argumenten för att det fortsatt är viktigt att attrahera utländska direktinvesteringar. Rapporten visar även att det finns en direkt länk mellan investeringar, hållbarhet och säkerhet. Utländska direktinvesteringar har positiva miljömässiga effekter, vilket stärker vårt skydd mot klimatkriser. Vi hoppas att resultaten i rapporten kan påverka beslut på alla relevanta verksamhetsområden, oavsett om de rör finansieringen av den gröna omställningen, ekonomisk säkerhet eller bibehållandet av ett öppet och transparent investeringsklimat.

USA har nu infört tilläggstull på 25 procent på stål- och aluminiumprodukter från nästan hela världen. Vad innebär tullarna och vad betyder det för oss i Sverige och EU? • Vad handlar det om? USA har infört tilläggstullar på stål- och aluminiumvaror, samt varor där innehållet till viss del består av stål och aluminium. Amerikanska företag som importerar de varor som omfattas av tullarna kommer att behöva betala en tilläggstull på 25 procent.  Det vill säga – varor som kommer från Sverige och EU kommer i väldigt många fall att bli dyrare att importera till USA. • Vilka produkter handlar det om? Beslutet från USA innehåller väldigt många olika varor av stål och aluminium. Dels täcks industriellt stål och aluminium, dels produkter som innehåller stål och aluminium. Exempel på det senare är fordonsdelar, delar till möbler, kylskåp, kranar, ventiler och luftkonditioneringsapparater som innehåller stål och aluminium.       • Vad kan konsekvenserna bli? Viktigt i sammanhanget är att det är importören som betalar tullen. Den huvudsakliga konsekvensen blir att det i väldigt många fall blir dyrare att importera dessa varor i USA. För den som exporterar kan det bli administrativt betungade att behöva redovisa stål- och aluminiuminnehåll på varorna. • I vilken utsträckning påverkas svensk export? Om man tittar på 2024 så uppgick Sveriges export av de varor som omfattas av tullarna till 12,8 miljarder kronor och de utgjorde 6,9 procent av Sveriges totala export till USA. Vilken påverkan som dessa tullar kommer att få på svensk export är i något som är svårt att slå fast med en exakthet. Är man dock ett enskilt företag som har stor exponering mot USA inom varusegment som omfattas kan tullarna innebära att man får svårare att konkurrera på den amerikanska marknaden. • Ska Sverige eller EU svara på de amerikanska tullarna? Inom EU så har vi en gemensam handelspolitik och en gemensam tullunion. Tullar sätts därför gemensamt av EU-medlemsstaterna – Sverige kommer alltså inte ta fram ett eget svar. EU-kommissionen har meddelat att de avser att svara på USA:s tullar genom att återinföra tullar som man höjde förra gången USA införde tullar på stål och aluminium 2018 och 2020. Det gäller bland annat för import av varor som bourbon, jeans, apelsinjuice och motorcyklar. EU-kommissionen har aviserat att de också överväger att inför ytterligare tullar på amerikanska varor från mitten av april. EU-kommissionen är dock tydliga med att de helst vill hitta en annan lösning med USA och är öppna för fortsatt dialog med USA för att undvika tullhöjningar.

Vill du arbeta med EU:s inre marknad och digitala regelverk? Vi söker utredare! På Kommerskollegium arbetar vi i gränslandet mellan internationell handel, EU:s inre marknad och konkret problemlösning för företag och individer. Vi är Sveriges myndighet för utrikeshandel, handelspolitik och EU:s inre marknad – en arbetsplats där du kan göra skillnad. Nu söker vi 2–3 utredare för att arbeta med kvalificerad analys inom fri rörlighet för tjänster och EU:s digitala regelverk. I rollen som utredare kommer du bland annat att: • Följa och analysera utvecklingen inom EU:s inre marknad, särskilt inom tjänster och digitalisering. • Bidra med underlag till regeringskansliet och delta i expertmöten. • Granska lagförslag och svara på remisser inom ditt ansvarsområde. • Delta i internationella samarbeten och utvecklingsinsatser kopplade till EU:s inre marknad. Arbetet kan innebära tjänsteresor, ibland med kort varsel, både inom och utanför EU. Det finns även möjlighet till utstationering eller sekundering till något av våra partnerländer. Vi söker dig som: • Har en akademisk examen inom juridik, statsvetenskap eller annat relevant område, gärna med inriktning mot EU. • Har erfarenhet av utredningsarbete inom EU-frågor, exempelvis från myndighet eller EU-institution. • Är analytisk, initiativrik och trivs med att arbeta både självständigt och i team. Det är meriterande om du har erfarenhet av EU:s tjänstedirektiv eller digitala regelverk, exempelvis kopplat till dataflöden och e-handel. Hos oss blir du en del av ett engagerat team som arbetar för att stärka fri rörlighet och en välfungerande inre marknad. Läs mer och ansök senast 30 mars: https://shorturl.at/aReZj #NyttJobb

En central del av den amerikanska handelspolitiken under den nya Trump-administrationen är tanken att höjda tullar minskar USA:s handelsunderskott. Men höjda tullar är inte ett effektivt sätt att minska ett lands handelsunderskott. Det visar en ny analys av vår handelsstrateg Per Altenberg. Även om tullar teoretiskt kan påverka handelsbalansen genom att förändra ett lands sparande och investeringar, är effektens riktning oklar. Andra makroekonomiska faktorer, såsom budgetunderskott och kapitalflöden, har en betydligt större inverkan. Vi har gjort en empirisk analys av statistik över tullar och handelsbalans för 168 länder mellan 2019 och 2022. Analysen visar att höga tullar är förknippade med ett handelsunderskott för utvecklingsländer. För OECD-länder finner vi inget samband alls. En möjlig förklaring för utvecklingsländer är att höga tullar ofta sammanfaller med makroekonomiska förhållanden eller politik som minskar inhemskt sparande i förhållande till investeringar, något som skapar ett underskott i handelsbalansen. Eftersom urvalet består av så många olika länder, krävs dock försiktighet i tolkningen av resultaten. Viktiga slutsatser • Det finns inga belägg för att tullar är ett effektivt instrument för att förbättra ett lands handelsbalans. • För utvecklingsländer är högre tullar tvärtom kopplade till ett större handelsunderskott. • I OECD-länder finns inget samband mellan tullar och handelsbalans. Budgetunderskott, privat sparande och kapitalflöden har en mycket större påverkan på handelsbalansen. • Att minska USA:s budgetunderskott eller uppmuntra amerikanska investeringar utomlands skulle vara ett mer effektivt sätt att minska handelsunderskottet än höjda tullar. • Eftersom ett underskott i handelsbalansen motsvaras av ett nettoinflöde av investeringar i ett land, finns det inget värde i sig att föra en politik för stärkt handelsbalans. Sammantaget visar analysen att tullhöjningar är en ineffektiv metod för att förbättra ett lands handelsbalans. I stället är makroekonomiska faktorer som budgetunderskott och kapitalflöden avgörande. Om man vill minska handelsunderskottet bör fokus istället ligga på att stärka offentliga finanser och uppmuntra investeringar utomlands.

TechStep Sweden är igång – en bro mellan svenska och östeuropeiska techbolag! Nyligen välkomnade Kommerskollegium tio it-företag från Moldavien och 15 från Ukraina till Stockholm för att ge dem en djupare förståelse för den svenska marknaden och skapa värdefulla kontakter med svenska techbolag. Detta var den första aktiviteten inom TechStep Sweden – ett 15-månaders program som syftar till att stärka utvalda it-företags möjligheter att göra affärer i Sverige. • Varför just Ukraina och Moldavien? Båda länderna har snabbt växande it-sektorer och expertis inom bland annat mjukvaruutveckling, AI, IoT, cybersäkerhet och SaaS. Samtidigt har Sverige en stor efterfrågan på erfarna techspecialister. Genom att stödja dessa företag stärker vi handeln med it-tjänster mellan våra länder, bidrar till innovation och underlättar deras närmande till EU. • Vad innebär programmet? TechStep Sweden kombinerar utbildning, affärscoaching och kvalitativt nätverkande för att ge företagen rätt verktyg för att ta sig in på den svenska marknaden. Under besöket i Stockholm deltog de i studiebesök, utbildning och över 300 affärsmöten! Nicu Predeus, vd på robolex som deltar i programmet, sammanfattade veckan så här: "The week in Sweden showcased how innovation thrives at the intersection of research, startups, and industry. From KTH Royal Institute of Technology’s startup hub to Ericssons vision for future connectivity, it was a powerful reminder that collaboration and strong foundations turn ideas into real impact." • Vad vill vi uppnå? Vi vill att dessa företag ska stärka sina förutsättningar för att göra affärer med svenska företag. Det är så vi bygger hållbara samarbeten över landsgränser och stärker både svensk och östeuropeisk techindustri. TechStep Sweden genomförs i samarbete med Invest Moldova Agency, Entrepreneurship and Export Promotion Office of Ukraine (EEPO) och IT Ukraine Association. Vi ser fram emot nästa steg – i maj kommer företagen tillbaka till Stockholm för att vidareutveckla sina marknadsplaner och delta i Stockholm Tech Show. Fortsättningen följer! #TechStepSweden

– Bland EU:s många regleringar kommer dataskyddsförordningen GDPR ofta upp som särskilt utmanande, inte minst för digitala och högteknologiska sektorer, det skriver vår utredare Hannes Berggren i en debattartikel på Altinget.se.

Dataskyddsregler som GDPR kan stärka globala standarder och förtroendet för digitala marknader – men också skapa osäkerhet, höga efterlevnadskostnader och hinder för handel och produktivitet. I en ny analys föreslår vi en revidering av GDPR som kan ge tydligare regler, underlätta internationell dataöverföring och stärka samarbetet kring dataskydd. • Hannes Berggren, vilka är GDPR:s huvudsakliga positiva och negativa effekter på internationell handel? Dataskyddsregler, såsom GDPR, kan stärka förtroendet för den digitala ekonomin och därigenom gynna internationell handel. Dessutom har förordningen påverkat den globala agendan för dataskydd på ett sätt som speglar EU:s prioriteringar. GDPR är därför ett exempel på Brysseleffekten, som beskriver EU:s förmåga att sätta globala regler genom sin marknadskraft och regulatoriska kapacitet. Samtidigt har GDPR haft negativa effekter på EU:s internationella handel och produktivitet. Förordningen har bland annat försvårat gränsöverskridande dataflöden, skapat regulatorisk osäkerhet och ökat kostnaderna för regelefterlevnad för företag. Med andra ord har EU stärkt sin regulatoriska makt över dataskydd, men till priset av en lägre handelstillväxt och minskad produktivitet – och därmed försämrad konkurrenskraft. • Hur har GDPR påverkat EU:s ekonomiska konkurrenskraft? GDPR lyfts ofta som en av de mest betungande EU-regleringarna, särskilt för den växande digitala och högteknologiska sektorn. Vår analys, som baseras på empiriska studier och branschrapporter, visar att GDPR har hämmat EU-företagens produktivitet och därmed deras konkurrenskraft på internationella marknader. Det beror delvis på att GDPR skapat regulatorisk osäkerhet och höga efterlevnadskostnader. Men det beror också på att GDPR har begränsat EU-företags användning av datalagring och databehandling, vilket är oroande eftersom tillgång till data och beräkningskapacitet är avgörande för en handelspolitik anpassad till AI-eran. • Varför är en revidering av GDPR viktig för EU:s konkurrenskraft? Vår snabbt föränderliga omvärld sätter stort tryck på EU:s ekonomiska förutsättningar. Utöver externa utmaningar begränsas dock EU:s ekonomiska utveckling även av interna faktorer, såsom bristande integration på den inre marknaden och ett regulatoriskt ramverk som ibland hämmar handel och innovation. Detta problem lyftes nyligen fram i Draghirapporten om EU:s konkurrenskraft. Genom att åtgärda brister i EU:s regulatoriska ramverk kan vår handel och konkurrenskraft stärkas, och GDPR är en viktig del av denna ekvation. Förhoppningsvis kan den här analysen bidra till att balansera Europas efterfrågan på ett starkt dataskydd med förbättrade förutsättningar för digital handel, så att GDPR förblir ändamålsenlig i en snabbt föränderlig digital ekonomi.

– EU har haft en utmaning att vara med vid förhandlingsbordet när de här viktiga frågorna nu diskuteras. Men de ryska frysta tillgångarna som EU sitter på är en fördel i förhandlingarna, sa vår generaldirektör Anders Ahnlid i P1 Morgon i dag om tillgångarnas betydelse för Ukrainas återuppbyggnad.